jag erkänner, jag läser bibeln... igen..

Och jag älskar det! Trots att hälften av alla sidor är vikta och pärmen är sönderbläddrad... Ni som tror att det är den "riktiga" bibeln jag menar tror fel, självklart är det boken "ett annat sätt att vara ung" jag läser, ni vet boken som blev filmen hannah med h (filmen som inte alls lever upp till boken).

Det var längesen jag läste hela från pärm till pärm, brukar bara bläddra fram till mina favoritsidor när jag saknar dem. Men nu har jag alltså beslutat mig för att läsa hela, alla ord, ord som blir levande när någon läser dem. Det är som att gå tillbaka i tiden, som att återse en vän.

Jag var en ängel då,
men ingen fick veta, ingen fick någonsin se mina vingar, försiktigt vek jag ihop dem och bar dem under linnet,
tätt mot huden.

En ängel hade landat på jorden, och det var jag. En ren och vit ängel gick på jorden och betraktade människorna med stor förundran.

Långsamt och nästan omärkligt började jag växa ur mina ängla vingar. Jag visste det inte då förstås. Jag visste inte att någonting började. Jag visste inte att någonting höll på att ta slut.
Nu vet jag. Nu är jag någon annan.
Då var jag en ängel.


Men vem vet, jag har kanske kvar mina vingar, och det här är kanske början på någonting nytt, slutet på någonting. Men vad det än är så är jag nog beredd att se efter, om man nu någonsin kan bli beredd.

Nu när jag läser upptäcker jag även att jag redan har förändrats, jag har börjat på något nytt. nu dyrkar jag inte längre alla ord, alla meningar i boken, jag ser dem mer som visa ord med stor innebörd. Dessutom börjar jag själv fundera, "stämmer detta verkligen? tycker jag så?" Ofta försöker jag hitta egna tankar om hennes tankar (ja, jag säger "hennes", även fast jag vet att det är pers tankar, men han framför dem genom hannah, därför är de "hennes" för mig).

"Jag tror inte på det där", sa hon
"Att man förändras genom människor man möter"
Nu har hon mött människor i alla fall

Den boken får mig att fundera, och det mår jag bra av. Att fundera över bra saker. Sen finns det saker som är mindre bra att fundera på, funderingar som får en att må dåligt... Med de funderingarna är nog mest oro tror jag, oro och ovisshet. Och jag tror att man förändras av människor man möter, jag vet att man förändras genom människor man möter.

den största funderingen är just nu att man ska inte tro att man vet allt, inget är bestämt. det händer saker hela tiden som gör att man förändras, man kan aldrig veta säkert. det är lite det som är spänningen i livet.

"Jag vill dig. Jag vill dig.
    Vad betyder det?
    Jag vill dig väl. Jag vill dig gott. Eller jag vill dig ont och illa
    I want you so bad....."

Eftersom jag bara är i mitten av boken, när Hannah precis har mött Eldin, kommer det säker bli fler inlägg om mina, Hannahs och Per Nilssons (Nosslins) tankar om just "ett annat sätt att vara ung"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0