smartatankar

Klockan är halv elva, det är fredag och pappa har precis skrattat åt mig för att jag slumrade på soffan. Syster och bror stämde genast in i skrattet. När de hade lugnat ner sig tittade Kajsa oroligt på mig och frågade vad det är med mig. För det första brukar jag aldrig somna på soffan ( det är inte skönt! även om vissa tycker det, inga namn nämda). Sen frågade Syster varför jag var så konstigt trött, inte alls på samma sätt som jag brukar. I vanliga fall är jag jobbig och flummar, hoppar, stutsar, rullar, ålar, skrattar, pratar, skriker och är allmänt retlig när jag har sovit för lite. Men i kväll är jag så trött att jag inte orkar göra det, och då är det illa, jag gillar ju att flumma! Det tar på krafterna att fylla 18!

På den stora dagen bar det av till det soliga Båstad för att presentera gamla vänner för nya vänner! Kvällen tog inte slut, vilket resulterade i att sömn näst intill uteblev, som i sin tur var ganska bra för onsdagens flummiga fliosofi. Köttbullerullning på kvällen efter ett snack med en Mormor i Svalöv.
 
Så som ni kan förstå var jag väldigt trött på torsdagen och ville bara ta det lugnt och gå och lägga mig tidigt. Jag var så där trött att jag blir lite tjurig och arg. Så när mina kära sambos börjar tjata på mig att följa med och köpa chips som jag inte ens ville äta blir jag arg, seriöst arg... tänk er Hanna seriöst arg... Men detta fattar inte Fanny och Ida, de tänker bara på sina chips. Så tillslut tvingas jag följa med Ida medan Fanny skulle sätta igång filmen vi skulle se på. Väl på vårt kära gammelgården får stackars Ida höra hur dålig stil det var av dem att tvinga med mig trots mina vilda protester, jag mjuknar dock en aning när Ida bjuder mig på ett tuggummi ur tuggummiautomaten, ett sånt där surt som är alldeles för hårt att tugga hål på. Sen vill jag hem, trots Idas generösa erbjudande om att prata ut om mina aggressioner. Väl framme vid dörren hör jag att någon låser dörren, nu blir jag ännu surare, bara Fanny inte försöker skoja till det för att få mig på bättre humör. Som tur är öppnas dörren och det första jag ser är ballonger, fuck... pallar inte det. Men innan jag hinner reagera hoppar massa söta människor fram och skriker GRATTIS!!!! Vilken jävla överraskning, grundlurad och hade inte en aning. Sen var jag inte sur längre, jag var glad, väldigt glad och lycklig. Tänk så fina vänner man kan ha! Helt underbara! Sen verkade alla förutom jag veta om överraskningen för huset fylldes snart på massa folk!

Jag vill tacka er alla, jag blev så himla glad! Det hoppas jag ingen missade att märka! Ni betyder<3

Sen får jag ju inte glömma att nämna att jag fick presenter, jag älskar presenter! Massa kul saker, speciellt många saker som man kan leka med! För bara för att man har fyllt 18 betyder det ju inte att man inte kan leka, det är jag ett livslevande bevis på! Sen tackar  man ju inte nej till halvnakna pojkar som dansar framför en. Jag tackar inte heller nej till att slippa sova själv i min minimala säng. Fast den är inte jätteliten.. den är lagom stor för två pers, bara man ligger nära!

Sen får jag ju inte glömma när jag och Marie gick till Capri och firade att vi kunde beställa varsin cider! Det kändes mycket bra!

Så tack igen! Nu ska jag borsta tänderna (slår vad om att där finns lite chokladmousse kvar mellan dem) och sedan krypa ner i sängen, äntligen! Jag har sagt det förut och säger det igen, sova är underskattat!!

Men just nu är jag lycklig! Hela världen är så underbar! <3